Fakta

Projekt: Markkyla Skanska Deep Green Cooling Bidragsmottagare: Skanska kommersiell utveckling Norden AB Projektledare: Jonas Gräslund Bidrag från VINNOVA/Bygginnovationen: 814 000 kr Projekttid: 2012 – 2014 Kontakt: Jonas Gräslund, teknisk chef Skanska kommersiell utveckling Norden Telefon: 010-448 13 81 E-post: jonas.graslund@skanska.se

Jonas Gräslund är teknisk chef på Skanska kommersiell utveckling Norden. Under femton års tid har han och hans medarbetare successivt skärpt sina beställarkrav på kontorshus. Återkommande beställningar gör det möjligt att förädla bra lösningar och undvika dåliga och efter hand har det blivit möjligt att välja enklare, robustare och mer tillförlitliga lösningar vad gäller inneklimat och energianvändning i byggnaderna.

Skanska har en fyrpunktsstrategi som olika energiförslag vägs mot:

  • Livscykelkostnader – dyrare lösningar kan väljas om de är billigare i drift.
  • Livscykelanalys – miljöpåverkan från energianvändningen räknas om och jämförs i form av primärenergi och koldioxid.
  • Flexibilitet – husen ska vara lätta att sköta och ställa om utifrån förändrade behov hos hyresgästerna.
  • Enkelhet – det är inte svårt att projektera och bygga komplicerade lösningar men svårt att driva dem. Det svåra är att projektera enkla lösningar.

– När kunderna tryckte på och ville ha ännu bättre energiprestanda var vi tvungna att komma på något nytt, säger Jonas Gräslund. Då kom vi på att koppla marken till huset med en vanlig värmeväxlare emellan och att inte blanda vätskorna – vi vill inte ha syresatt vatten i byggnadens rörsystem. Ingen av delarna i kylsystemet är någon nyhet utan det är kombinationen som är det nya, vi utgick från kända delar och gjorde en ny lösning.

Normalt borrar man 100–150 meter djupa hål och använder kylmaskiner eller värmepumpar. I Skanskas system är borrhålen 200–250 meter djupa eftersom det dels är kostnadseffektivt att borra djupt för att få ett visst antal borrhålsmeter och dels eftersom det oavsett årstid är konstant temperatur långt nere i berget. Det är denna konstant relativt låga temperatur man söker nå.

I borrhålen, som är drygt en decimeter breda, cirkulerar vanligt vatten – ingen etanolblandning – i ett slutet slangsystem med hjälp av en cirkulationspump. Borrhålsvattnet blandas alltså inte med kylvattnet i byggnadens system utan kylan överförs med hjälp av en värmeväxlare. I berget, från 30 meters djup, är temperaturen cirka tolv grader året om. Under sommaren kyler marktemperaturen byggnaden och under vintern förvärmer den uteluften till ventilationen. Genom att använda självverkande kylbafflar som arbetar med höga temperaturer behövs ingen styrutrustning.

– De största fördelarna med kylsystemet är att det är enkelt, att det endast drar cirka en tiondel energi jämfört med vanliga system och att det inte behövs några köldmedier som är koldioxidpåverkande och alltid läcker lite. Vi arbetar bara med vatten. Systemets enda nackdel är det dubbla priset till följd av borrkostnaderna men det räknar man hem när man räknar livscykelkostnader.

Den första byggnaden med det innovativa kylsystemet blev det nya polishuset i Rosengård i Malmö som stod klart 2012. För att utveckla processen och säkerställa funktionen tog Jonas Gräslund kontakt med Chalmers och sökte bidrag från Bygginnovationen.

Han ville ha hjälp med att utvärdera den första anläggningen och med att förenkla dimensioneringsprocessen och rutinerna för att göra dem mer ingenjörsmässiga och därmed ge möjlighet för fler personer att konstruera liknande anläggningar. Genom att göra noggranna mätningar under ett år och jämföra dessa med beräkningarna blev det möjligt att stämma av vilka verktyg som går att använda när man har relativt låga kyleffektbehov och hur man kan genomföra processen på bästa sätt.

– Stödet från Bygginnovationen var viktigt, säger Jonas Gräslund. Vi fick en opartisk kontroll av hur vi skulle räkna på marken och fick en ordentlig utvärdering av energianvändningen i det relativt lilla projektet. Bygginnovationen var lätt att jobba med och rationell som finansiär. Ibland kan man dra sig för det administrativa arbete som är förknippat med en bidragsansökan men här innebar det ingen belastning.

Mätningarna i polishuset visade att effektiviteten var tre gånger bättre än vad en traditionell bergvärmeanläggning ger och fem gånger bättre än en vanlig kylanläggning. Jonas Gräslund tror att stora anläggningar ger upp mot tio gånger bättre effektivitet än traditionella kylanläggningar.

Skanskas huvudkontor i Stockholm är det största projektet med Skanska Deep Green Cooling. Här sörjer 144 borrhål och stora kylbafflar med många kylflänsar för en bra komfort med jämn temperatur i byggnaden. Mätningarna visar mycket bra resultat.

Kylsystemet är installerat i Skanskas regionkontor Klipporna i Malmö och som en dellösning i kontorshuset Atrium 1 i Warszawa. Två DGC-anläggningar är under projektering i Sverige och Norge. Skanska Deep Green Cooling är patenterat i Sverige, delar av Europa och USA Systemet är lämpligt att använda vid ny- och ombyggnation och Skanska erbjuder den här lösningen både internt och externt. En viktig del är att ta upp möjligheterna med systemet: Enkelheten samt de höga köldbärartemperaturerna som minskar risken för kondensering och behovet av att reducera kyleffekten vid fuktigt klimat på sensommaren, vilket annars är regel för traditionella system, och skapar på så vis ett jämnare inomhusklimat. Priset är en sak men dimensioneringen är annorlunda än vanligt och man måste veta hur man gör, vilket kräver viss kunskapsspridning. Kunden måste till exempel välja processkylutrustning som är anpassad för DGC. Startsträckor finns alltid när det gäller innovativa lösningar.

Jonas Gräslunds råd till innovatörer

  • Det är inte nödvändigtvis den första idén som ger innovationen utan den kan bestå av en kedja av idéer.
  • Innovationsarbete tar tid – var därför envis och uthållig.